En sedelärande historia om trädfällning i Lund
Bengt hade precis lämnat föreläsningen vid universitetet i Lund när han kände att det var i dag det skulle hända. Han hade inte kunnat koncentrera sig på hela dagen. Något hade gnagt i bakhuvudet på honom, och nu förstod han äntligen vad det var. Trädet. Det förbannade trädet som skymde sikten från köksfönstret. I dag skulle det sågas ned.
Han tänkte naturligtvis inte ta hjälp av någon. Bengt var en redig karl som klarade sig själv. Lite synd, med tanke på att de som verkligen kan det där med trädfällning i Lund hade kunnat göra det betydligt snabbare och med bättre resultat än vad Bengt snart skulle åstadkomma. Det här var nämligen på väg att bli en riktig ödesdag för Bengt.
Ett träd som skymmer sikten gör ingen glad
När Bengt köpt huset hade utsikten från köksfönstret över Skånes rapsfält varit det som fällt det slutgiltiga avgörandet. Han hade inte haft en tanke på att den lilla busken utanför fönstret skulle kunna växa upp till att bli ett stort träd med rejält grenverk. Men det hade den. Och nu såg han i princip bara stam och grenar när han satt vid köksbordet och drack sitt morgonkaffe.
Trädfällning med ödesdigra konsekvenser
Så fort han kom hem stegade han in i vedboden. Fram med sågen, och så direkt till trädet och börja dra. Fram och tillbaka, fram och tillbaka. Bit för bit letade sig sågtänderna genom den tjocka trädstammen. Bengt visste precis var trädet skulle landa – trodde han. Det blev dock inte riktigt som han tänkt sig.
Trädet brakade rakt ned på Bengts bil, tio meter från hans beräknade nedslagsplats. Ett inte helt ovanligt utfall för den som vägrar ta hjälp med trädfällning. För dig som själv har ett träd som ska ned, framgår säkert sensmoralen i historien om Bengt med önskvärd tydlighet.
